Människans mått - Sveriges Radio

En stor del av vår offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det går, utan också sätta upp regler för hur det ska bli. Hur påverkar det kvaliteten? I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare. Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart, är det svårt att göra något åt. Hur används mätandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten på de upphandlade tjänsterna? De frågorna ställer vi oss i det här programmet, som är den sista delen i Människans måtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management. Medverkande: Emma Rävås, användare av färdtjänst, Lund Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, Stockholm Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Vilka möjligheter och problem finns det med det? Personlighetstester används flitigt vid rekrytering, men har kommit i dåligt rykte eftersom många tester som används inte är speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester är inte oseriösa: det finns flera tester som baseras på psykologiforskning som kan visa siffror på att välgjorda personlighetstester har högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder. Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren? Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester. Medverkande: Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks Mika, ingenjör och fd arbetssökande Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans" Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Intervjuer: Olivia Bons Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö  Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollärare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskare För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik. Producent och programledare: Fredrik Pålsson Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans". Producent: Fredrik Pålsson Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson Programmet görs av Umami Produktion.

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.